Tillbakablick

Insåg idag hur sjukt mycket jag saknar att vara liten. Mann hade inget jobbigt att se fram emot, det var roligt att åka och handla med mamma, man kunde spendera all sin tid på att leka med kompisar på eftermiddagen. Bästa dagen på året var när man fyllde år och hela familjen var tillsammans och man fick öppna presenter.
Man var kär i flera personer samtidigt och kärleken var något enkelt i vardagen.

Men det jag saknar mest är alla problem som egentligen inte alls var problem.
När det värsta som kunde hända var om mamma var arg eller om man ramlade och skrapade knät.
När den bästa och enda killen i livet var pappa, när det jobbigaste valet var vilken kompis man skulle leka med, när värken i magen berodde på att man ätit alldeles för mycket godis eller när man fick vara precis som man var, klä sig precis som man ville, bete sig just som man kände för och alla ändå älskade en precis som man var.  







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0