Detta inlägg handlar om en utav de godaste, finaste och snällaste som finns. Sofie sa några väldigt fina ord till mig igår och gjorde min dag typ. Vi delar något väldigt stort, simning. Det är en livsstil och något man inte kan ägna en del av livet utan praktiskt taget hela. Vi finns där för varandra på varje träning och vi känner oss trygga med varandra. Vi kan hantera varandra i alla situationer, pigga som trötta, anfall eller vad som helst. Min poäng är att vi i simningen har blivit som en liten familj, eller liten och liten ganska stor faktiskt :P Det går inte riktigt att beskriva men jag vill att du ska veta att jag skulle inte tveka en sekund att avbryta min träning för att hälpa dig. Du beöver inte vara orolig ifall våran hvudtänare tänker hjälpa dig eller inte för jag kommer alltid finnas vid din sida<3

detta är vi, har inte sagt att vi är normala, men hur kul är det att vara normal? 
Lev livet istället.